söndag 31 juli 2011

Juliöring

För ett par kvällar sen var det dags för ett nytt försök efter nattöringen. Hade inga förväntningar alls faktiskt då vädret och förhållandena gjorde mig aningen skeptisk. Jag haffsade i alla fall ihop grejerna och satte av på cykeln. Väl på plats märkte jag att håven och mina nattfiskebrillor låg kvar hemma.
Innan fisket började satt jag en bra stund och bara spanade efter vak, när jag såg första fisken blev det två kast men den tog inte. Kastade inte speciellt mycket och när jag väl kastade så var det ingen kontakt. Det var faktiskt ingen vidare aktivitet under kvällen men ett par sporadiska vak och väldigt mycket räkor i vattnet noterades.

Strax efter midnatt lyckades jag äntligen kroka en rund å fin 40 cm:are på en svart ytskrapare. Den pigga lilla rackaren räddade i alla fall kvällen från fiasko.
Vakspan med tillbehör

fredag 22 juli 2011

Råstoätno 2011

Välpackad kärra
Ankomstdagen: Vi (Mattias, Lucas och jag) anländer som planerat till Kallaxflygs helikopterstation, i Kurravarra, nån timma efter lunch. När vi samlar ihop hela packningen kan man inte tro att det är sant. 3 stora ryggsäckar, 3 små ryggsäckar, 1 spöpaket (inkluderat 8 flugspön), 1 vedsäck, några matkassar samt ett gäng med öl.
Väl medvetna om att vi måste göra en förflyttning under veckan så känns "lasset" en aning överdrivet. Inga problem att hålla oss inom totalvikten på 450Kg dock, inkluderat oss själva.
 "Tattarlägret" installerat
Efter en ca 30 minuter lång och behaglig helikoptertur blir vi av släppta vid jokken. Vi hittar en bra lägerplats uppe på en liten kulle med perfekt spaning över det stora selet där vi dessutom hittar en gammal same plåtskiva. Denna pallar vi upp, med stenar som hjälp, till ett perfekt bord. Ibland är det bra att samerna lämnar efter sig lite skit på fjället.
När vi intar resans första måltid och samtidigt spanar över selet ser vi hur fisken går och vakar. Eftersom vårt kvoterade fiske börjar först morgonen därpå startar vi fisket i ett litet biflöde. Det tar inte lång tid innan vi landar resans första harrar, fina välmatade fiskar som får simma vidare. Det är en mulen kväll som nordan vinden dessutom gör ganska kall men trots detta vakar alltså harren och tar på torrt. Vi väljer att krypa in tältet tidigare än planerat och ladda upp inför morgondagen.
 Lucas med spöböj
De 3 kvoterade dygnen: Vi vaknar hyfsat tidigt efter första natten i tältet och kvällens mulna och kalla väder ligger kvar i dalen. Vinden har av tagit en aning och selet ligger relativt lugnt. Trots kylan hittar vi mycket harr som går och vakar. Vi ser inget liv på ytan eller något som kan likna en kläckning, förutom mygg då förstås. Dem är det alltid gott om på dessa breddgrader.
Vi håller oss i närområdet hela dagen där vi upptäcker och fiskar av det stora selet vid "homepool". Vi får så mycket harr att vi ganska omgående tappar räkningen. Harren håller ett bra snitt på strax över 40 cm med flera fiskar kring 50-strecket.
 "Homepool"
Lucas och jag tar oss, efter en vådlig vadning med vattenintag i vadarna som resultat, över ån till andra sidan av selet. Harren går mycket nära land och vakar under eller i närheten av de överhängande videsnåren. Ett ganska trevligt torrflugefiske tar vid och Lucas CDC nattslände kläckare är effektiv. Vi lyckas även lura en del mindre öringar medans de större exemplaren fortfarande håller sig undan.
Kvällen avslutas med med en "bonefire" och foliegrillad harr.
Nästa morgon vaknar vi att solen kikar fram lite grann och värmer upp tältet en aning. Snabbt ur säckarna för att starta upp frukostbestyren. Tyvärr så blåser det på ganska bra och det är förhållandevis kallt och fortfarande syns inga kläckningar till. Aldrig kan man vara helt nöjd med vädret.
Vi packar en lätt rygga för en dagsetapp uppåt i jokken. Det fångas harr i parti och minut, i forsarna, på nackarna, i selen och lugnflyten. Det verkar finnas gott om dem överallt.
När jag kommer fram till en stor sand ås, lyfter det en stor havsörn ett femtiotal meter framför mig. Jag uppmärksammar Lucas, som kommer älgande genom videsnåren, på den väldiga fågelns närhet. Vi står och tittar på örnen nån minut medans den sakta tar höjd och försvinner bakom berget. En härlig syn och en rolig upplevelse.
 Lucas i skydd bland videsnåren
Från den höga sandåsen spanar vi ner i ett litet sel där det samlas en hel del vitt skum. Där i skummet och alldeles i kanten ser vi hur ett par rejäla fiskar går och vakar. Lucas intar en position väl skymd av videsnåren medans jag stannar kvar på åsen med kameran i beredskap. Tyvärr går det inget vidare fiskemässigt, på just denna plats, för Lucas men det blir ett par fina foton från höjden i alla fall.
På övriga platser står harren på kö i detta sel och vi fiskar på ett bra tag innan vi påbörjar vandringen mot lägret.
Väl hemma i "homepool" igen, efter ett par jobbiga passager genom de så efterhängsna videsnåren, går jag ner till selet och "hämtar" två skapliga harrar. Vi tillagar vår traditionella "fisksoppa a la wild" som år efter år är veckans behållning matmässigt.

Måltiden följs upp med återhämtning i tältet för att om möjligt vara pigg till det eventuella nattpasset.
Efter ett par timmar i slummerstruten går jag ut ur tältet för att se över förhållandena. Det har hunnit bli midnatt och det är riktigt kallt men vinden har lagt sig totalt. Jag bestämmer mig för att testa lite med streamer för att se om det är någon öring i farten. Det är det inte. Jag trugar på en timma innan jag märker att jag är kall om näsan. Iskall, känns som att den är förfrusen (det är den inte). Väl tillbaks vid tältet ligger det frost på tältduken och det har isat sig i vattenflaskorna. Inga konstigheter på dessa breddgrader! Det är dags att ansluta till grabbarna som sedan länge ligger och snarkar i tältet.
"Stekfisk"
Sista dagen, på den kvoterade sträckan, bestämmer vi oss att utforska nedströmms. Vädret har stabiliserats en aning fast det blåser fortfarande en hel del. Vi hittar som vanligt flera väldigt fina sel som håller gott om fisk. Hela jokken består för övrigt av kortare forsar och många fina mer eller mindre strömmande sel.
Lucas fiskar av en en plats där en kort fors mynnar ut i ett lugnflyt, Mattias och jag placerar oss en bit ner i selet. Den ena harren avlöser den andre innan Lucas drar på en bättre öring som kämpar på ett bra tag. Resans hitills största öring landas lugnt och säkert, strax under kilot och med en mycket vacker täckning. Efter ett par snabba foton får fisken simma tillbaks, något omtumlad men i gott skick.
Lucas å öringen
En bit längre ner i lugnflytet hittar vi en perfekt "torrflugfiske sträcka" med så där lagom snabb ström. Den lite större harren gillar också platsen då vi tar ett gäng riktigt fina exemplar. Flera av dem mäter 50cm, som enligt Westrins berömda harrskala då hamnar en bit över kilot. Flugan för dagen, i mitt fall, har varit vita "Elk hair caddis" eller ljusa "streaking caddis" som syns bra långt ut i de vindpinade selen.
Även denna dag avslutas med ett par harrar från homepool som hamnar i foliet. Alltid gött att avsluta en lång fiskedag med en öl framför brasan.
Eftersom vi har fiskekort till klockan sju på morgonen och den tidiga natten inbjuder till fiske är jag inte sen att göra ett försök. Jag säger till Lucas, som ligger kvar i tältet, att vara beredd att komma till undsättning när jag krokar storöringen. Jag går ner till den plats jag tidigare kvällar förväntat mig att öringen skall hålla till om natten. Hugget kommer helt oväntat på det första korta kastet. Fisken drar iväg uppåt i det korta strömpartiet upp i selet för att snabbt vända nedåt igen genom strömmen och ut i nästa sel. Fisken känns riktigt bra och jag gapar till Lucas om undsättning och han kommer älgandes i understället. När jag får kontroll på läget upptäcker jag att fisken är bra mycket mindre än vad jag först tror. Falskt alarm.
Jag landar i alla fall en riktigt fin öring på ca 7-8 hekto, en riktig kämpe och veckans fight skall det visa sig.

Femte dagen: Vi vaknar tidigt i tältet då solen håller sig framme under morgontimmarna och bränner på rejält. Tyvärr håller den friska nordanvinden sitt grepp över dalen men vi väljer trots det att ge oss på en vandring upp mot ett pärlband av tjärnar som förhoppningsvis kan hålla lite röding.
Efter en ganska lätt vandring för vissa i gänget och lite tyngre för nån annan (läs Mattias) är vi efter lite drygt 2 timmar framme vid målet. Vinden ställer som väntat till det och vi riktar in oss på läsidan för att överhuvudtaget kunna använda flugspöna. Vi ser att det skvätter till långt ute bland vågorna lite då och då.
Jag sätter på en stor nattslända och matar ute bra långa kast i medvinden. Det smäller på direkt men jag missar de två första kontakterna innan jag lyckas landa en fisk, en harr!!! Det är inte sant, efter en lång vandring till de högt belägna tjärnarna får man återigen harr. Vi tar i alla fall ett gäng harrar innan Lucas lyckas landa två mindre rödingar. Vi inser sjöns potential men tyvärr har vi inte rätt förutsättningar med oss denna dag.
Mattias lunchar
Vi fortsätter att utforska de övriga tre tjärnarna som ligger fint placerade inne i den lilla dalen. Det är en karg och stenig terräng som osar röding. Vi får dock ingen mer röding men väl ett par harrar innan vi påbörjar strapatsen mot lägret igen.
Lucas spanar över nejderna
Sjätte dagen: Det är dags att riva lägret och packa den "stora" ryggan. Vi skall vandra ner längs jokken för att komma till gränsen för den kvoterade sträckan där även helikoptern skall hämta oss nästa dag.
Ryggorna är brutala och vi har problem att få upp dem på ryggen, vi får hjälpas åt helt enkelt. Att det sen är den bästa dagen vädermässigt och i stort sett vindstilla gör att myggen plågar oss lika mycket som ryggsäckarna. Det var ju detta väder vi ville ha under våra kvoterade dygn. Vi ser på avstånd hur fisken "går loss" och lämnar efter sig fina vakringar på de sel vi passerar. Som tur är överlever vi marschen och kan ägna resten av dagen åt fisken som vakar även där vi nu befinner oss, efter den kvoterade sträckan.
Harren dominerar även í dessa regioner och vi fiskar oss trötta på den vakande fisken. 
Hemresedagen: Det fina vädret håller i sig och innan det är dags att plocka ner lägret för hemfärd hinner vi med ett par timmars fint torrfluge fiske. Denna sista dag ser vi resans enda riktiga kläckningar, det är framförallt Brun forsslända och små skira Baetis som står för utbudet ovan ytan. Harren stiger givetvis till detta dukade matbord. Ibland misstar de sig och våra kreationer hamnar i fiskens mun. Jag fiskar uteslutande på vakande fisk och i de flesta fall ser man den fisk man fiskar på, då botten är en fin ljus sandbotten som avtecknar fisken fint. Smygande bland videsnåren, försiktig vadning och korta kast gör detta till ett riktigt roligt fiske.
Jag räknar in 15 fiskar på mindre än två timmars fiske. 12 harrar och 3 hyfsade öringar. En kanonfin avslutning på resan.

När vi summerar in resan är vi rörande överens om att det har blivit aningen för mycket harrfiske och för lite öring mot vad vi förväntat oss. Sen att vädret återigen inte visat sig från sin bästa sida har kanske gjort sitt. Absolut ingen katastrof vecka vädermässigt men det kan bli bra mycket bättre väder och framför allt mycket varmare. Vi har i alla fall tagit riktigt mycket fisk på torrt och det är alltid trevligt.
Nu lär väl planeringen inför nästa sommars fiske ganska snart ta vid :-) 

tisdag 19 juli 2011

Åter från fjällfisket

Japp, då var man hemma igen efter 7 dygn i Kirunafjällen. Jag kommer ganska snart skriva en liten dagboks- reseskildring från veckan som gick. Först skall det fejas och ordnas med familje bestyren sen är det dags för bloggandet. Jag kan redan nu berätta att vädret inte heller detta år var helt på vår sida och att vi fick riktigt mycket Harr. Som sagt, ett längre inlägg kommer inom de närmsta dagarna.....

söndag 10 juli 2011

Kirunaresan 2011

Lucas drillar Harr
Då har man precis avslutat alla förberedelser inför årets fjälläventyr. Ryggsäcken blir bara större och större för varje år som går. Man blir mer bekväm med åren och det skall med en massa prylar som inte var att tänka på för 10 år sedan. Det blir inga roliga förflyttningar detta år, den saken är säker.
Jaja, nu lämnar vi i alla fall Göteborg för ett tag och styr kosan mot Råstoätnu för ett par dagars Harr och Öring fiske. Vad som händer efter de 3 första kvoterade dygnen vet jag inte riktigt men det lär jag väl återkomma till här på bloggen om lite drygt en vecka.
Tills dess, Skitfiske på er!

Det blev ett par "ytskrapare"

Har suttit vid städet en del det sista och fyllt på lite i förråden. Framför allt har fjäll askarna fått påfyllning.
Jag har även laddat upp med de så framgångsrika "ytskraparna" med foamrygg som har bundits upp i svart och beige. Dessa skall givetvis även testas på fjällöringen.

fredag 8 juli 2011

Nytt objektiv till kameran.

Då har jag äntligen gjort slag i saken och köpt mig ett nytt objektiv till kameran. Det blev ett Tamron 90mm Macro-objektiv.
Skall bli kul att få testa detta objektiv och se om det kan utveckla "fotandet" lite grann.
Köpte även ett UV-filter till ovan nämnda objektiv, ett extra batteri samt ett extra 16GB minne.
Nu är man rustad för långa fotoexpeditioner.

Sommarnatt med "maskvak"

 Mycket vacker solnedgång
Ojojoj, ett sånt händelserikt nattfiske som vi (Lucas å jag) hade i natt var det länge sedan jag var med om. Vet inte riktigt var jag skall börja men jag försöker hålla det kort.
Kvällen startade med att vi körde efter sillstimmen för att försöka hitta makrill som jagade. Det var mycket sill i farten som då och då jagades till att fly över ytan. Det gick lite segt för vår del men jag lyckades i alla fall ta en liten makrill-doubblé. Bra drag när de väl hugger.
På olika platser, vid flertalet tillfällen, såg vi sen grövre vak eller attacker alldeles intill land. Trots försiktiga positions förflyttningar med årornas tysta hjälp hade vi bara ett par dragningar i linorna.
Vid det här laget var klockan strax efter 23 och vi har gått i land på en ö. Jag brukar tycka att det kan vara lite stiltje fiskemässigt en stund efter solens nedgång och nån timme därefter. Så var det i alla fall denna kväll för strax innan klockan 1 drog det igång igen. Och det gjorde det med besked, det började bokstavligen vaka överallt. Mest småfisk men titt som tätt hördes de där grova vaken. Vi hör att de är där men kan inte riktigt "spotta" på grund av mörkret.
Vi ser mängder av sommarmask i olika storlekar i vattnet. Små naturfärgade med orange huvuden, samt lite större exemplar som går i rosa-orange. Vi förstår nu vad fisken är ute efter.

Lucas smyger efter en fisk som går och vakar kraftigt på mycket grunt vatten. Fisken missar ytskraparen de två första försöken men sen sitter den. Tredje gången gillt. Lucas märker omgående att det handlar om en lite större fisk då den mest går och trugar som ger ifrån sig tunga gungningar i spöt. Det visar sig vara en hanne med ett rejält stort huvud och slank kropp. Snabb kontroll och foto av öringen innan den returneras. 60cm & 1,7Kg. Det borde vart nästan 1kg till på den gamle hannen........
 Lucas å öringen - två trötta gubbar
Öringarna fortsätter att frossa på sommarmasken och jag hittar tre öringar som nästan står på varandra och vakar. Nästan direkt har jag första kontakten men den släpper efter några sekunder. I nästa utlägg sitter det en ny öring. Den börjar med en snabb rusning för att gå upp i 3 höga hopp, sen går den och trugar mot botten, fram å tillbaka. Den vägrar att ge sig. Helt oväntat går sen tafsen av. Blir riktigt besviken. Det var en bra fisk. Går upp i tafs dimension till 0,26 och knyter på en ny svart ytskrapare.
Ett par kast senare drar det på en ny öring, riktigt fräckt att se när de tar flugan i ytan. Full attack är det som gäller. Det är det även från min sida denna gång och med den lite grövre tafsen kan jag vara lite tuffare mot fisken. Precis som förra drillen så vill inte öringen vika ner sig utan kamp. Till sist kommer den inom håvavstånd. Ett silverpaket på 45cm med hela svalget fullt av sommarmaskar. Kanonfisk.
45cm Silver
Vakfesten fortsätter och vi tar ett par skäddor och nån makrill innan vi väljer att vila lite och vänta in de större fiskarna igen. Tyvärr blåser det upp lite grann och den helt lugna ytan är nu försvunnen. Vi väljer mycket nöjda att avbryta fisket för denna gång.
Nästa fiskepass lär väl förmodligen bli i Kirunafjällen om ett par dagar :-)

lördag 2 juli 2011

Det har gått trögt ett tag......

.....och jag har inte hunnit uppdatera här på bloggen.
Det betyder inte att jag inte har fiskat, för det har jag gjort ett par gånger i alla fall. Senaste två turerna (söndags & tisdags) har varit riktigt trögfiskade och det har endast blivit sporadiska öringkontakter där fisken vunnit kampen. De där riktigt lugna goa sommarkvällarna har inte riktigt blivit av och det är kanske därför som det vart aningen svårtrugat. Jag gillar när det är helt lugnt på sommarnätterna, det är också dessa tillfällen som varit mest lyckosamma tidigare.

Igår kväll, vid 22.30, stack Lucas och jag återigen iväg på cyklarna för att söka av "vår" kustremsa. En svag vind från nordväst gjorde det ganska svårt att se någon yt aktivitet om det ens var någon?
Det blev till att börja med en något förtyngd svart kanin hårsfluga.
Ingen aktivitet över huvud taget de första timmarna.
Lucas som är lite trött av sig valde därför att avbryta strax efter midnatt. Sängen lockade mer än öringarna.
Efter tag visar sig en ganska bra fisk två gånger inom kastavstånd. Trots bra kast i rätt riktning tar den inte och den visar sig inte mer på platsen.
En kort förflyttning med cykeln och jag hittar lite näbbisar som jagar i sommarnatten. Långt inne i viken hör jag också rejäla klunsvak, det smäller liksom bara till och det ekar mot bergsidan. Ser inget för det är rejält mörkt. Smyger längs bergskanten och lägger ett par kast i olika riktningar mer det vill sig inte här heller. Bra frustrerande.

På sista stoppet för kvällen ser jag ganska omgående en fisk som gör sporadiska vak. Uppfattar fisken som hyfsad att döma på vaken. Vid detta laget har jag knutit på en svart ytskrapare då ytan ligger blank på denna plats i skydd från vinden. Omgående har jag en attack mot flugan som jag drar riktigt fort över ytan.
Nått kast senare gör jag ett långt drag, stopp, långt drag, stopp. I ett av stoppen går en fisk sen upp och tar flugan i ett lugnt fint vak. Till en början händer inte så mycket, det trugar och stångas mest. Jag känner dock att det är en bättre fisk. Efter ett tag ilsknar den dock till och drar iväg i ett par längre kraftigare rusningar. Det är fortfarande mörkt och jag har svårt att se vad det är jag krokat.
När fisken kommer närmre land för första gången ser jag med pannlampans hjälp att det är en fin öring. Som jag tidigare också konstaterat har jag glömt håven hemma och inga vadare har jag heller på mig, så det blir till att improvisera.
Testar att ta fisken med fart och stranda den in i vegetationen framför fötterna. Inga problem det heller.
En riktigt tjock och välmatad Öring landas och den mäter 50cm & 1,55 Kg. Äntligen en riktig sommarfisk.

Nu skall Lucas och jag ner till båten och sätta på den ny inköpta propellern. Det var nån gummipackning som var trasig på den gamla. Snart så kanske det blir ett nattfiske ute bland öarna......