fredag 22 juli 2011

Råstoätno 2011

Välpackad kärra
Ankomstdagen: Vi (Mattias, Lucas och jag) anländer som planerat till Kallaxflygs helikopterstation, i Kurravarra, nån timma efter lunch. När vi samlar ihop hela packningen kan man inte tro att det är sant. 3 stora ryggsäckar, 3 små ryggsäckar, 1 spöpaket (inkluderat 8 flugspön), 1 vedsäck, några matkassar samt ett gäng med öl.
Väl medvetna om att vi måste göra en förflyttning under veckan så känns "lasset" en aning överdrivet. Inga problem att hålla oss inom totalvikten på 450Kg dock, inkluderat oss själva.
 "Tattarlägret" installerat
Efter en ca 30 minuter lång och behaglig helikoptertur blir vi av släppta vid jokken. Vi hittar en bra lägerplats uppe på en liten kulle med perfekt spaning över det stora selet där vi dessutom hittar en gammal same plåtskiva. Denna pallar vi upp, med stenar som hjälp, till ett perfekt bord. Ibland är det bra att samerna lämnar efter sig lite skit på fjället.
När vi intar resans första måltid och samtidigt spanar över selet ser vi hur fisken går och vakar. Eftersom vårt kvoterade fiske börjar först morgonen därpå startar vi fisket i ett litet biflöde. Det tar inte lång tid innan vi landar resans första harrar, fina välmatade fiskar som får simma vidare. Det är en mulen kväll som nordan vinden dessutom gör ganska kall men trots detta vakar alltså harren och tar på torrt. Vi väljer att krypa in tältet tidigare än planerat och ladda upp inför morgondagen.
 Lucas med spöböj
De 3 kvoterade dygnen: Vi vaknar hyfsat tidigt efter första natten i tältet och kvällens mulna och kalla väder ligger kvar i dalen. Vinden har av tagit en aning och selet ligger relativt lugnt. Trots kylan hittar vi mycket harr som går och vakar. Vi ser inget liv på ytan eller något som kan likna en kläckning, förutom mygg då förstås. Dem är det alltid gott om på dessa breddgrader.
Vi håller oss i närområdet hela dagen där vi upptäcker och fiskar av det stora selet vid "homepool". Vi får så mycket harr att vi ganska omgående tappar räkningen. Harren håller ett bra snitt på strax över 40 cm med flera fiskar kring 50-strecket.
 "Homepool"
Lucas och jag tar oss, efter en vådlig vadning med vattenintag i vadarna som resultat, över ån till andra sidan av selet. Harren går mycket nära land och vakar under eller i närheten av de överhängande videsnåren. Ett ganska trevligt torrflugefiske tar vid och Lucas CDC nattslände kläckare är effektiv. Vi lyckas även lura en del mindre öringar medans de större exemplaren fortfarande håller sig undan.
Kvällen avslutas med med en "bonefire" och foliegrillad harr.
Nästa morgon vaknar vi att solen kikar fram lite grann och värmer upp tältet en aning. Snabbt ur säckarna för att starta upp frukostbestyren. Tyvärr så blåser det på ganska bra och det är förhållandevis kallt och fortfarande syns inga kläckningar till. Aldrig kan man vara helt nöjd med vädret.
Vi packar en lätt rygga för en dagsetapp uppåt i jokken. Det fångas harr i parti och minut, i forsarna, på nackarna, i selen och lugnflyten. Det verkar finnas gott om dem överallt.
När jag kommer fram till en stor sand ås, lyfter det en stor havsörn ett femtiotal meter framför mig. Jag uppmärksammar Lucas, som kommer älgande genom videsnåren, på den väldiga fågelns närhet. Vi står och tittar på örnen nån minut medans den sakta tar höjd och försvinner bakom berget. En härlig syn och en rolig upplevelse.
 Lucas i skydd bland videsnåren
Från den höga sandåsen spanar vi ner i ett litet sel där det samlas en hel del vitt skum. Där i skummet och alldeles i kanten ser vi hur ett par rejäla fiskar går och vakar. Lucas intar en position väl skymd av videsnåren medans jag stannar kvar på åsen med kameran i beredskap. Tyvärr går det inget vidare fiskemässigt, på just denna plats, för Lucas men det blir ett par fina foton från höjden i alla fall.
På övriga platser står harren på kö i detta sel och vi fiskar på ett bra tag innan vi påbörjar vandringen mot lägret.
Väl hemma i "homepool" igen, efter ett par jobbiga passager genom de så efterhängsna videsnåren, går jag ner till selet och "hämtar" två skapliga harrar. Vi tillagar vår traditionella "fisksoppa a la wild" som år efter år är veckans behållning matmässigt.

Måltiden följs upp med återhämtning i tältet för att om möjligt vara pigg till det eventuella nattpasset.
Efter ett par timmar i slummerstruten går jag ut ur tältet för att se över förhållandena. Det har hunnit bli midnatt och det är riktigt kallt men vinden har lagt sig totalt. Jag bestämmer mig för att testa lite med streamer för att se om det är någon öring i farten. Det är det inte. Jag trugar på en timma innan jag märker att jag är kall om näsan. Iskall, känns som att den är förfrusen (det är den inte). Väl tillbaks vid tältet ligger det frost på tältduken och det har isat sig i vattenflaskorna. Inga konstigheter på dessa breddgrader! Det är dags att ansluta till grabbarna som sedan länge ligger och snarkar i tältet.
"Stekfisk"
Sista dagen, på den kvoterade sträckan, bestämmer vi oss att utforska nedströmms. Vädret har stabiliserats en aning fast det blåser fortfarande en hel del. Vi hittar som vanligt flera väldigt fina sel som håller gott om fisk. Hela jokken består för övrigt av kortare forsar och många fina mer eller mindre strömmande sel.
Lucas fiskar av en en plats där en kort fors mynnar ut i ett lugnflyt, Mattias och jag placerar oss en bit ner i selet. Den ena harren avlöser den andre innan Lucas drar på en bättre öring som kämpar på ett bra tag. Resans hitills största öring landas lugnt och säkert, strax under kilot och med en mycket vacker täckning. Efter ett par snabba foton får fisken simma tillbaks, något omtumlad men i gott skick.
Lucas å öringen
En bit längre ner i lugnflytet hittar vi en perfekt "torrflugfiske sträcka" med så där lagom snabb ström. Den lite större harren gillar också platsen då vi tar ett gäng riktigt fina exemplar. Flera av dem mäter 50cm, som enligt Westrins berömda harrskala då hamnar en bit över kilot. Flugan för dagen, i mitt fall, har varit vita "Elk hair caddis" eller ljusa "streaking caddis" som syns bra långt ut i de vindpinade selen.
Även denna dag avslutas med ett par harrar från homepool som hamnar i foliet. Alltid gött att avsluta en lång fiskedag med en öl framför brasan.
Eftersom vi har fiskekort till klockan sju på morgonen och den tidiga natten inbjuder till fiske är jag inte sen att göra ett försök. Jag säger till Lucas, som ligger kvar i tältet, att vara beredd att komma till undsättning när jag krokar storöringen. Jag går ner till den plats jag tidigare kvällar förväntat mig att öringen skall hålla till om natten. Hugget kommer helt oväntat på det första korta kastet. Fisken drar iväg uppåt i det korta strömpartiet upp i selet för att snabbt vända nedåt igen genom strömmen och ut i nästa sel. Fisken känns riktigt bra och jag gapar till Lucas om undsättning och han kommer älgandes i understället. När jag får kontroll på läget upptäcker jag att fisken är bra mycket mindre än vad jag först tror. Falskt alarm.
Jag landar i alla fall en riktigt fin öring på ca 7-8 hekto, en riktig kämpe och veckans fight skall det visa sig.

Femte dagen: Vi vaknar tidigt i tältet då solen håller sig framme under morgontimmarna och bränner på rejält. Tyvärr håller den friska nordanvinden sitt grepp över dalen men vi väljer trots det att ge oss på en vandring upp mot ett pärlband av tjärnar som förhoppningsvis kan hålla lite röding.
Efter en ganska lätt vandring för vissa i gänget och lite tyngre för nån annan (läs Mattias) är vi efter lite drygt 2 timmar framme vid målet. Vinden ställer som väntat till det och vi riktar in oss på läsidan för att överhuvudtaget kunna använda flugspöna. Vi ser att det skvätter till långt ute bland vågorna lite då och då.
Jag sätter på en stor nattslända och matar ute bra långa kast i medvinden. Det smäller på direkt men jag missar de två första kontakterna innan jag lyckas landa en fisk, en harr!!! Det är inte sant, efter en lång vandring till de högt belägna tjärnarna får man återigen harr. Vi tar i alla fall ett gäng harrar innan Lucas lyckas landa två mindre rödingar. Vi inser sjöns potential men tyvärr har vi inte rätt förutsättningar med oss denna dag.
Mattias lunchar
Vi fortsätter att utforska de övriga tre tjärnarna som ligger fint placerade inne i den lilla dalen. Det är en karg och stenig terräng som osar röding. Vi får dock ingen mer röding men väl ett par harrar innan vi påbörjar strapatsen mot lägret igen.
Lucas spanar över nejderna
Sjätte dagen: Det är dags att riva lägret och packa den "stora" ryggan. Vi skall vandra ner längs jokken för att komma till gränsen för den kvoterade sträckan där även helikoptern skall hämta oss nästa dag.
Ryggorna är brutala och vi har problem att få upp dem på ryggen, vi får hjälpas åt helt enkelt. Att det sen är den bästa dagen vädermässigt och i stort sett vindstilla gör att myggen plågar oss lika mycket som ryggsäckarna. Det var ju detta väder vi ville ha under våra kvoterade dygn. Vi ser på avstånd hur fisken "går loss" och lämnar efter sig fina vakringar på de sel vi passerar. Som tur är överlever vi marschen och kan ägna resten av dagen åt fisken som vakar även där vi nu befinner oss, efter den kvoterade sträckan.
Harren dominerar även í dessa regioner och vi fiskar oss trötta på den vakande fisken. 
Hemresedagen: Det fina vädret håller i sig och innan det är dags att plocka ner lägret för hemfärd hinner vi med ett par timmars fint torrfluge fiske. Denna sista dag ser vi resans enda riktiga kläckningar, det är framförallt Brun forsslända och små skira Baetis som står för utbudet ovan ytan. Harren stiger givetvis till detta dukade matbord. Ibland misstar de sig och våra kreationer hamnar i fiskens mun. Jag fiskar uteslutande på vakande fisk och i de flesta fall ser man den fisk man fiskar på, då botten är en fin ljus sandbotten som avtecknar fisken fint. Smygande bland videsnåren, försiktig vadning och korta kast gör detta till ett riktigt roligt fiske.
Jag räknar in 15 fiskar på mindre än två timmars fiske. 12 harrar och 3 hyfsade öringar. En kanonfin avslutning på resan.

När vi summerar in resan är vi rörande överens om att det har blivit aningen för mycket harrfiske och för lite öring mot vad vi förväntat oss. Sen att vädret återigen inte visat sig från sin bästa sida har kanske gjort sitt. Absolut ingen katastrof vecka vädermässigt men det kan bli bra mycket bättre väder och framför allt mycket varmare. Vi har i alla fall tagit riktigt mycket fisk på torrt och det är alltid trevligt.
Nu lär väl planeringen inför nästa sommars fiske ganska snart ta vid :-) 

4 kommentarer:

  1. Bra story och fina bilder.
    Synd på vädret... jag och min fiskekamrat hade likadant väder nu när vi var i Arjeplogsfjällen, blåsigt och nordan i en vecka...fast ni hade bättre utdelning på fiske än vad vi hade.
    Ha det gött
    //Lazzie

    SvaraRadera
  2. Tack skall du ha Lazzie,

    Ja det är är ett gissel det där med vädret.
    Men men, finns det harr så vill det mycket till för att man skall gå lottlös :-)

    Var var ni i Arjeplogsfjällen?
    Det där området är ännu outforskat från min sida!

    //Andreas

    SvaraRadera
  3. Vi flög ut från Vuoggatjålme.
    Skulle fiska öring i en jåkk, men blev avrådda
    Till detta då vintern ännu inte släppt taget i området.
    Så det blev öring och röding fiske i sjöar uppe på kalfjället.
    Svårfiskat som sagt i vind och kyla......
    Men otroligt vackert.
    Det var andra gången i området för oss.
    Finns hur mycket som helst att utforska.
    Kommer att återvända flera gånger om.
    Jåkken väntar............
    //Lazzie

    SvaraRadera
  4. Okej!
    Det är lite grann det som är problemet med fjällvärlden, att man inte riktigt vet när isen släppte och hur kläckningar varit och inte varit innan man själv kommer dit.
    Bra med lite info från helikoptergänget ibland:-)
    Men det finns mycket att utforska den saken är säker!

    //Andreas

    SvaraRadera